Läs även på;   http://ekovarme.bloggo.nu  

 En sida om vettig värme o ventilation

 

Vad finns för uppvärmningsalternativ?

 

Ved är det billigaste sättet att värma huset?

   Visst stämmer detta  för den som har egen skog och inte räknar sin egen arbetsinsats i pengar men hur är det för de som är hänvisade att elda köpt ved? Vi ser på ett exempel som berör åtminstone hälften av vedeldarna i landet:

  
  Ett vanligt sätt att köpa ved är att beställa större kvantiteter från de allt vanligare vedhandlarna som transporterar veden hem till kunden på lastbil eller traktorkärra. Ett vanligt pris för detta är 500 -650:-/kubikmeter. Det inte många tänker på är att detta är ved i s.k stjälpt form.  När kunden sedan staplar upp veden i vedskjulet uppdagas att det endast blir 55-60% av volymen kvar.  M.a.o kunden har gett 900:-/kbm travad ved    Om kunden istället hade möjlighet att elda pellets skulle han behövt 2,1 ton  för att få samma energimängd vilket i dagsläget skulle kostat ca 5 500:- (om pelletsen köps på dyrast möjliga sätt, d.v.s förpackat i småsäck)  Det är alltså i detta fall  billigare att elda pellets än köpt ved.  Skulle veden ha köpts i småsäckar på närmaste bensinstation skulle värmen  även blivit betydligt dyrare än att elda olja.


Uppvärmningsalternativ

I hus utan pannrum kan den vattenmantlade pelletskaminen vara en lösning. Pelletskaminen är gjord för att ansvara för huvuddelen av bostadens uppvärmning, den fungerar helautomatiskt mot  termostat och du behöver bara fylla på den 2 till 3 gånger per vecka. Den är dessutom enkel att installera. Kaminen tillsammans med 2-3 fläktkonvektorer samt en varmvattenberedare, eller ännu hellre en ackumulatortank, räcker för att täcka värmebehovet i de flesta hus. En "nyhet" på kaminfronten är den "skorstensfria" från Ariterm/KMP http://vimeo.com/50816788  där rökgaserna släpps ut i yttervägg via en specialfläkt, ett koncept som säkert flera pelletkamintillverkare kommer att ta upp. Kaminen kan förses med en mindre vattenväxlare som ger upp till 3 kw som räcker att värma varmvatten och i viss mån till något mindre radiatorsystem.  Här nedan ges 3 ex på pelletskaminer från Caminetti Montegrappa.  Prisbild från 34 900:-

             

Att kombinera solvärme och pelletseldning ger ett uppvärmningssystem som är både prisvärt och miljöriktigt. Rent praktiskt går det till så att solfångarna värmer ackumulatortanken och ger varmvatten på sommaren samt uppvärmningstillskott vår och höst. Pelletskaminen värmer även den ackumulatortanken i samarbete med solfångarna. Ackumulatortanken ger i sin tur värme till såväl tappvarmvatten som radiatorer.

 

Solvärme i direktelvärmda hus                  Till att börja med:

 

När din gamla elektriska varmvattenberedare tjänat ut, köp inte , ej och aldrig en likadan igen.

Om du istället installerar en ackumulatortank med elpatron så har du både en elberedare och en elpanna den gång som du ämnar gå över till ett vattenburet system. Tanken kostar obetydligt mer och den ger dig möjlighet att kunna komplettera med framtida värmekällor. Det är t.ex. enkelt att senare installera sol-, ved eller pelletsvärme eller t.o.m värmepump, om det i framtiden eventuellt kommer ut någon vettig sådan.

Värmeackumulering    ackumulatortankar

Heatack solvärmetank

Optimaltanken Nordic sol/värmepump/bioenergitank

HeatAcc
En väl genomtänkt ackumulatortank optimerar värmesystemet. Den kan användas tillsammans med värmepump, solvärme, vedpanna eller varför inte som på bilden, ihop med en vattenmantlad kamin och den fungerar vid behov även som elpanna och elvarmvattenberedare.

Ex. på soltekniktank (den t.h har montageutrymme undertill). Perfekt för montage i tvättstuga mm  Här ges många möjligheter att docka in flera värmekällor såsom:
Sol/ved/pellets/gas/värmepump/el m.m.  Avtagbar isolering underlättar intransport genom befintliga dörröppningar.



 Värmelagring i externt  stenlager.

En lösning tillsammans med äldre kaminer med onödigt höga rökgastemperaturer. Värmelagret bredvid kommer från Romotop och kostar   ca:
8 000:-  och kan exempelvis placeras i angränsande rum och kommer då att fungera som en kakelugn, fast utan eldstad.

 






Fläktkonvektor

Nöj er inte med att bara låta solen tillverka varmvatten.           Den har kapacitet till betydligt mer även hos oss i Sverige.
Ett enkelt och bra sätt att få solvärme till hus som har  direktelvärme är att montera en eller flera fläktkonvektorer till soltanken och på så sätt även kunna ta solen till hjälp till att värma huset under vår o höst.


Värmelagrande eldstäder

Hus byggda efter 1985 kräver betydligt mindre värmetillskott än tidigare byggda. Detta på grund av att man har energiglas i fönster, värmeåtervinning på ventilationsluften, väl tilltagen isolering m.m. Det innebär även att de allra flesta av dagens kaminer är effektmässigt för stora för husen. Husen är ofta byggda med platta på mark d.v.s. grundkonstruktionen består av en underisolerad betongplatta. Den idealiska värmekällan i dessa fall är en värmelagrande eldstad som sprider ut värmeeffekten över dygnet. Oftast räcker en eller ett par brasor för att täcka i stort sett hela dygnsbehovet av värme. Vissa ugnar kan förses med en vattenvärmare som kan anslutas till varmvattenberedaren. Täljstens o kakelugnar får inte förväxlas med de beklädda kaminer som finns på marknaden och som oftast har en nära nog obefintlig värmelagringsfunktion och där täljstenen eller kaklet mer får ses som ett kosmetiskt tillägg.

 

kakelugn

Kago värmelagrande stenugn
Camina              Cronspisen
Tulikivi Kago stenugn

Tulikivi,Cronspisen, Svenska Kakelugnar o Kago , olivin- o täljstenugnar

Den moderna "kakelugnen" är tillverkad av Olivin- eller täljsten (kleber) och har betydligt högre lagringskapacitet än  äldre kakelugnars lersten. Oftast räcker det med en dryg timmes eldning per dag för att hålla värmen i huset.

Tänk på att:

för inte alltför många decennier sedan var lokaleldstaden den enda värmekällan i huset. Med dagens bättre isolerade hus har dessa "nygamla" uppvärmningssätt en betydligt gynnsammare förutsättning att klara en stor del av värmen i huset.

Anskaffningskostnaden för en värmelagrande eldstad är som regel något högre än för en braskamin, men genom ugnarnas värmelagringsförmåga ersätter den värme från det ordinarie värmesystemet under i stort sett hela dygnet och man tjänar in denna kostnad på 2-4 år beroende på omständigheterna. "Kakelugnen" pryder dessutom sin plats i hemmet.  Täljstensugnen får naturligtvis inte förväxlas med många av de lättare bras- och täljstenskaminer som finns på marknaden och som oftast har för lite täljsten för att lagra värme under någon längre tid.

Kago värmelagrande ugn

Tulikivi täljstensspis

Tulikivi Kago Tulikivi vedspis  LLU1150
  Romotop Arona                 
 450 kg och med 90% verkningsgrad placerar sig                   Romotop  3-glas med hisslucka o värmelagring
 verkligen i toppskiktet av alla kamintyper och även
om värmemagasinet kunde ha varit något större så
kan den ändå platsa under värmelagrande kaminer.

 

Flis,pellets,spannmål och biobrännare

Brännare/stoker för extrema bränslen.  Flis, pellets,torv,spannmål och till och med hästgödsel. Ett idealiskt o ekonomiskt val för ridskolor, lantbruk, stuterier, travbanor m.m.
Slutprodukten efter förbränning av hästspillning blir ett högoktanigt gödselmedel. Brännare finns i storlekar från 65 till 500 kw. Flis o pelletsbrännare finns ända ner till 15 kw.

 

Lohberger kökspannor  "En klass för sig"


Nu kan Lohberger Varioline köksspis/panna fås med integrerad pelletsbrännare. (bild till höger) Med en 6 kw effekt till vattnet klarar den värmebehovet i det medelstora huset med en betydligt mindre  ackumulatorvolym då energin finns lagrad i pelletsform tills den behöver användas.

Kan även startas via telenätet. Kökspanna i kombination med solvärme kan utgöra ett optimalt o ekonomiskt värmesystem till de flesta hus.  Förses spisen med genomvärmningsspjäll kan Lohberger köksspis även värma
angränsande rum via en kakelugnsmodul.  Luftkylt glas i eldstaden finns som tillval. läs vidare på www.lohberger.se

Vart tar värmen vägen?

"Den bästa o mest effektiva kilowattimmen är den vi slipper använda"  en enkel , klok, ekonomisk och miljömässigt riktig ståndpunkt då man funderar över sitt energibehov. Ofta kan isolering på vind o byte av fönster spara in mer än ett byte av värmesystem.    Energiförlusterna i en vanlig villa byggd på  70-talet är vanligtvis ca:

6 000 kwh hushållsström                              
6 000 kwh varmvatten
15 ooo kwh värme

Teoretiskt skulle ett extremt välisolerat hus med värmeåtervinning av ventilationsluften klara sig helt utan värmesystem. En utopi?  Nej, det finns redan sådana. De kallas "passivhus"och byggs med principen att en sparad kilowatt är mer värd än en, om än billig, sådan.


Vad finns då för möjligheter att minska våra värmekostnader i vanliga direktelvärmda hus.?

 Rent förnuftsmässigt borde det vara att i första hand minska energianvändningen vilket ger dubbelt mindre resursanvändning av våra naturtillgångar. Bara genom att tänka på ordet  energibesparing  har du redan undermedvetet  initierat en 10%-ig energibesparing.  Kommunens energirådgivare är gratis och borde utnyttjas betydligt mer än vad som görs. Tyvärr har de ofta givit sig själva nån doldisställning men har ofta ett användbart kunnande av basalt energitänkande. Smärre åtgärder i husets klimatskal och en genomgång av husets största effektslukare kan spara upp till 1/3 av värmekostnaden. Därefter behöver vi ersätta nuvarande värmetillförsel med förnybar energi.

Luftvärmepump: Många investerar fortfarande i s.k luft/luftvärmepump ,eller comfortvärmepump som den egentligen heter ,för att minska elkostnaderna. En åtgärd som temporärt kan ge god effekt på elräkningens storlek i villor med öppen planlösning. Det som oftast föranleder valet av luft/luft-värmepump är det tilltalande priset och den utlovade, ofta 50%-iga , besparingen som många tolkar som en halvering av husets totala elkostnad istället för en halverad värmekostnad och som även detta bör ses med viss skepsis.  Kvaliten på comfortpumpar, som finns att köpa alltifrån 3 500- 20 000 kronor exkl montering, har stora variationer och efter Folksams senaste rapport har 93% allvarliga fel redan under de 5 första åren. Många haverier kunde uteblivit om pumpen stängdes av vid - 7 grader istället för de -20 som reklamen ofta förordar. Viktigt är att låta monteringen utföras av ackrediterad installatör så man vet vart man skall vända sig om (när) den krånglar. Ser man lite längre framåt så kommer det med säkerhet att krävas betydligt effektivare och mer kostnadsbesparande insatser, än installation av l/l-pump,  redan inom ett par år och man kan väl iallafall fundera om det inte vore vettigare att göra dessa insatser redan nu. Denna typ av värmepump har, som många verkar tro, ingenting med ventilation att göra utan cirkulerar endast den luft som finns i rummet. Tänk på att om du betalt 25 000 kronor för värmepumpsinstallationen och den spar ca: 6 000 kronor/år så är det ingen ekonomisk vinst alls om den havererar inom 5 år.  Dock kan dess berättigande tolereras om de har en kompletterande värmekälla, som inte drivs av el, som tar vid då det blir kallare ute.


Ventilation: Om huset är försett med frånluftsfläkt, som var vanligt under denna tid (70 - 80 talet)  så ingår ventilationsförluster med ca: 7 000 kwh. I många hus under 80-talet och framåt installerades s.k. frånluftsvärme-pumpar, dvs en mindre värmepump som använde ventilationsluften till att  tillverka varmvatten till halva elkostnaden, vilket dessutom var bekvämt för byggaren då även elvärmepannan fick plats inom samma 60 x 60 cm stora modul och då  enkelt kunde få plats i tvättstugan. Den "nya" friska luften togs in i hål ovan fönster, en något förunderlig åtgärd då noggrannheten med täthet runt fönster mm förordas i andra energibesparande åtgärder. Detta  föranledde olägenheter genom kallras från ventilerna vid låga utetemperaturer och som då oftast stängdes av utav ren självbevarelsedrift och fick till följd att värmepumpens effekt uteblev,  köksfläkten släppte in kall luft bakvägen och braskaminen rykte  in när man försökte tända en brasa.  Öppnade någon ett fönster i huset uteblev ventilationen automatiskt  i övriga rum.  Dessa frånluftsvärmepumpar bidrar mycket lite till värmesystemet i huset då det räcker med att någon använder duschen  för att värmepumpen skall ha fullt upp att ersätta varmvattnet under flera timmar framåt. Under denna tid går husets värme på enbart el.  Förvånande nog är dessa värmepumpar fortfarande vanliga vid om o tillbyggnader även i dag, kanske fortfarande som en bekväm lösning för byggentreprenören eller kanske bara av okunnighet från beställaren.  Vad är då vettigare?     I en bra ventilationsvärmeväxlare (FTX) kan förlusterna minskas till mindre än 1 500 kwh,           ( Besparingen är alltså lika stor som om det installerats en comfortvärmepump och högre än en frånluftspump), och "friskluften" kommer in tempererad och skapar inget obehagligt kallras och  den spar värme istället för att tillverka den billigt.
En bra värmeväxlare skall ha minst 80% verkningsgrad för att kunna klara godtagbar tilluftstemperatur utan
extra eftervärmare.   Förutom att spara värme under året så minskas även den toppeffekt som annars skulle behövas när det blir kallt utomhus vilket kan innebära tiotusentals kronor i minskade kostnader vid inköp av värmesystemet.

Exempel på ventilationsvärmeväxlare  s.k  FTX-agregat

Ilto motströmsväxlare  80% Flexit  roterande vvx   82% Heru roterande vvx  84%
värmeåtervinning, värmeväxlare

Flexit  ventilationsvärmeväxlare/ köksfläkt ,roterande vvx
ett utmärkt val då det är dags att byta ut gamla Bahco minimaster, Vevex mm. Dessutom är den mycket tystgående.

 



I nyare villor
byggda senare än 1980 brukar energiförlusterna fördelas annorlunda än i tidigare byggda.  Välisolerat med energieffektiva fönster och värmeåtervinning av ventilationsvärmen gör att behovet av värmetillförsel har minskats till mindre än hälften av behovet i den äldre villan.  Den låga värmekostnaden överskuggas då ofta av kostnaden för varmvatten, särskilt om det ingår tonåringar i familjen. I detta fall kan en solfångare i kombination med en tyngre eldstad vara en förträfflig kombination. Solvärmen klarar 50% av varmvattenbehovet och 20% av värmen. Sedan är det dags att tända kakelugnen. En ordentlig vedbrasa på kvällen räcker oftast för att hålla värmen till nästa eftermiddag även då det är riktigt kallt. Vissa kakelugnar kan även förses med vattenvärmare som kan kopplas  till  varmvattnet. 

Tulikivi täljstensugn
täljstensugn från Tulikivi

Tulikivi täljstensugn

Ugnar från Tulikivi

Brunner insatskamin
Brunnerkamin med värmelager inbyggnadskamin

Ex på inbyggnad av vattenmantlad
Brunnerinsats med stenlagring.

Värmelagringen kan ske i                Eller varför inte i köksbänken
angränsande rum.                          Idéerna är många.


Värmesystem i nybyggnad

I många år har det nästan allenarådande vid nybyggnad har tidigare varit frånluftsvärmepump, vilket är förståeligt då det förutom att ha löst ventilationen  framför allt varit bekvämt för husbyggnadsfirman med en modul som får plats bredvid torkskåpet i tvättstugan.  Efter de nya byggreglerna krävs att installerad värmeeffekt för t.e.x en villa på 140 kvm i mellansverige får vara max 5,3 kw, vilket sållar bort möjligheten att installera  en traditionell frånluftsvärmepump som enda värmekälla.  Om man fortfarande vill använda frånluftsvärmepump måste den därför kompletteras med en annan värmekälla, än som tidigare elvärme, vilket kan ske på olika sätt. Inom kort kommer ytterligare skärpning av energianvändningen i nybyggda hus.

En bra början är att låta en ackumulatortank med inbyggd varmvattenberedning bli centralpunkt i  värmesystemet. Här har vi valt en vattenmantlad kamin som inkopplas mot tanken till vilken även solvärme är inkopplad. Frånluftsvärmepumpen samarbetar med en del av tankvolymen för att tillgodose värmebehovet och varmvatten från acktanken styrs förbi vid behov alternativt ligger som förvärmning till vp:ns beredare.

 


Solfångare, vattenmantlad kamin o frånluftsvärmepump.



Principförslag för inkoppling  (klicka här)   


vattenmantlad kamin ackumulatortank frånluftsvärmepump Frånluftsvärmepumpen kan naturligtvis med fördel ersättas med en uteluftsvärmepump och ventilationsvärmeväxlare vilket ytterligare betydligt sänker behovet av installerad toppeffekt.                                                                                        



Värmesystem vid ombyggnad av äldre hus

Här gäller att ha lite mer effekt att bolla med då de flesta äldre hus oftast kräver 8 - 12 kw installerad effekt även om klimatskalet förbättrats genom tilläggsisolering o byte av fönster mm.  Att installera värmeåtervinning av ventilationsluften ger oftast inte det resultat som förväntas då huset inte håller erforderlig täthet, utan risk för överventilering föreligger, vilket t.o.m kan öka värmekostnaden istället. Oavsett vilken värmekälla som väljs borde ackumuleringstanken ha sin givna plats i systemet. För vedeldaren krävs 2-4 kbm tank för att lagra vedens energi under 1 - 3 dagar. För pelletseldaren innebär tex en 500 liters tank ,förutom att tillverka varmvatten, en optimerad drift av brännaren genom färre start o stopp och för värmepumpsinnehavaren kan en mindre bufferttank ge en jämnare värmedrift. Ackumulatortanken ger även bra förutsättning att docka in olika värmekällor utan att systemet i sin helhet försämras.

Princip inkoppling (klicka)

 

BioWin pelletpanna Nordic beredare lohberger solvärme kaninbur

Pelletpanna                        Ackumulator                           kökspanna                                solfångare


(värmepumpar: släng er i väggen)






 Ett exempel på hur ett flertal värmekällor kan samverka i ett värmesystem . Denna anläggning är installeras på salong "Sköna Rum" i Arvika där fotvård, massage o hårvård samsas om lokalen. Byggnaden är ett "minergihus" uppbyggt av  ett lättbalksystem, med mellanliggande ecofiberisolering för att minimera köldbryggor och försedd med ett ftx-system för ventilationen. All belysning är av ledtyp. Dessutom är 5 kw solelpaneler monterade på tak. Anläggningen fick dessutom hedersomnämnande av Svensk Solenergi 2014