Har du samma problem?      Läs nedan

Energiforum;  Solkraft/Exergi  Sol-Ved-Pelletsvärme,ventilation mm

Efter drygt 40 år inom ventilation,solenergi,värme o lågenergibygg har jag förhoppningsfullt redan hunnit göra de flesta fel och  lärt såpass mycket av detta att det kan vara en hjälp för dig som tycker det är onödigt att behöva göra om samma misstag. Du kan även få tips på www.ekovarme.nu 

mailfrågor-09-18      publicerade frågor kan vara
nedkortade. 
Sänd in din fråga på  info@brattnebruk.se  Jag skickar personliga   
svar i mån om tid .De vanligaste frågorna kan bli publicerade.

Solfångare till vattenburen elvärme

Vi har ett hus byggt 1963 med en elpanna där ena elvärmaren har slutat fungera och vi befarar att den gjort sitt.Det har tidigare funnits en oljepanna på samma plats och skorstenen finns kvar så en mindre ved eller pelletspanna kan få plats kanske i kombination med solfångare.Huset har papptak som lutar svagt inåt så det är säkert lätt att lägga solfångarna där.Taket har 1 skorsten och 2 st plåthuvar men är f.ö helt öppet. Hur stor solfångare behövs? Vi är 4 pers i familjen.   Thomas

svar: Hej. Det är nog riktigt att få bort elpannan och ersätta den med något annat t.ex just det du föreslår.Om vi nu utgår från en ackumulatortank där varmvattenberedningen, helst i form av dubbla varmvattenslingor, finns inbyggd och sätter en elpatron i denna så har du samma sak som idag, en elpanna och dessutom en el-beredare i samma tank. I tanken finns även en solslinga där du senare kan inkoppla rören från solfångaren.  Just taklutningen är nog det största  problemet i ditt fall. Sommartid får du mer solvärme än du behöver oavsett hur du placerar solfångaren men vill du ha nytta av den under tidig vår och sen höst bör lutningen helst vara 50-60 grader vilket innebär att den troligen sitter bättre på din garagevägg än på taket där en ställning för solfångaren skulle behöva fästas i taket.(med läckagerisk) Du kan ju kolla hur skuggorna faller på de tänkbara placeringarna. En pelletspanna är ett bra komplement till solvärmen och du har ju redan skorsten så.... ..?    Pannans anslutningar skall placeras så att de inte stör solvärmen i tanken och använd gärna bivalentshunt ut mot radiator-systemet och dubbla blandningsventiler till varmvattnet så hushåller du optimalt med solvärmen. Även om pellets idag är under halva priset mot el så är ju solvärmen gratis.  christer

Solfångare och direktverkande elradiatorer:

Hej.  Hus byggt 1974   1½ plan  140 kvm taket ligger mot söder,även altanen. Direktverkande el samt en braskamin. Total elförbrukning ca 26 000 kwh. 2 barn o 2 vuxna.Funderar på solfångare till varmvatten på sommaren. Hur stor behövs och vad kan det kosta?  Lars Andersson

Hej. De flesta hus av din typ brukar ha bra taklutning (40-45 grader?) för en solfångarplacering men oftast är den befintliga elberedaren placerad i tvättstugan och håller modulmått 60*60 cm  och det brukar vara svårt att placera en större tank där p.g.a dörröppningar m.m. vilket begränsar solfångarytan till 4½-6 kvm.Detta räcker naturligtvis om du "bara" ska ha varmvatten på sommarhalvåret och "bara" vill halvera kostnaden för varmvattnet på året,men om du dessutom kunde använda överskott från solen till att värma delar av huset under vår o höst skulle väl detta vara intressant? Om du t.ex har garaget ihopbyggt med huset har det troligtvis varit eller är ett sopskåp inbyggt i ytterväggen och som idag inte används.Här finns en plats som "blivit över" och som är utmärkt att placera en större tank försedd med varmvattenberedning och solslinga.Låter du sedan varmvattnet från tanken passera till din befintliga elberedare så finns det alltid garanti att det finns rikligt med varmvatten.  Kopplar du sedan in en fläktkonvektor, som kan placeras t.ex i hallen ,till tanken så hjälper denna till att värma huset när solvärmen har värmeöverskott. En lågbudgetvariant kan vara att ta reda på inomhusdelen till grannens luft-luftvärmepump när han skall skrota den och koppla den till tanken.Den dag som du sedan behöver byta din braskamin så titta lite på de vattenmantlade varianterna.De finns redan idag i många utföranden, från gjutjärnskaminer till kakelugnsmodeller och inbyggnads-modeller för befintliga öppna spisar mm.  Ang solfångarens placering så kika in på bildgalleriet och se om något liknar ditt hus och slå en signal så vi kan räta ut lite frågeställningar  christer

Vedpanna med solfångare:

hej. Vi tänkte bygga nytt hus med golvvärme ,ev nästa år och tänkte bygga pannrum i garaget med kulvert in till huset och med solfångare som går till 3 st ackumulatortankar(totalt 1 500 liter) Hur stor solfångare är nödvändig? Bengt Efraimson.

Hej. Att ha vedeldning avskilt från huset är ibland helt ok då man slipper dra in veden och skräpa ner inomhus men betänk att ett nytt välisolerat hus med värmeåtervinning av ventilationsluften oftast inte behöver större värmeeffekt än 1-2 kw då det är -10 grader utomhus. Du skulle alltså kunna värma hela huset med en effekt mindre än kupevärmaren till bilen och då verkar en pannanläggning på 30-40 kw verkar lite "overkill". I ett sådant energisnålt hus är det oftast varmvattnet som är den stora energiboven särskilt om det ingår några tonåringar i familjen. Även om du tänker ha panna i uthuset bör du helst göra plats för en 500 liters tank i huset som används som fördelningscentral till golvvärmen,varmvattensberedning och solvärmetank.Med en kulvertstyrning fylls tanken i huset med värme från den välisolerade tanken i garaget när det behövs.Då slipper du ha vatten cirkulerande året runt i kulverten. 10 kvm solfångare är en bra kompromiss även utan tonåringar i familjen och bör kopplas in så att kulvertstyrningen kan skicka överskottet sommartid till garaget.  Här är ett ex på hur vi löste ett liknande projekt 

        Och här ett annat.    

Solvärme till campingplats:

Vi funderar på solvärme till vår camping. För tillfället finns 24 husvagnsplatser och 2 stugor men vi beräknar en utökning med 20% om ett par år. Campingen används sporadiskt vintertid .Byggnad med 6 duschar ,kök och tvättrum har direktelvärme via 3 st beredare med träpanel på och totalt 4 st elpatroner i. Taket vetter mot söder men lutar bara 27 grader. Har ett bundet elpris som går ut september -o8 .

Hej. Ni verkar ha perfekta förutsättningar för solvärme. Även om ett väl utformat solvärmesystem ger energi i stort sett hela året,så länge inte snö eller skugga täcker solfångaren,så ger den naturligtvis mest energi under den varma årstiden då dygnets soltimmar är flera.  Detta ger idealiska förutsättningar för sportanläggningar, vandrarhem och framförallt serviceanläggningar på campingplatser där en stor förbrukning av varmvatten sker under sommarhalvåret.När sedan högsäsongen är över används solvärmens överskott till att värma lokalerna. I ert fall verkar det rent utav som att en utav beredarna skulle kunna användas som solvärmetank.En yttre värmeväxlare kan  anslutas mot elpatronuttagen i den första tanken och fungerar som förvärmare till de andra tankarna. En ny soltank är naturligtvis att föredra men  blir en merkostnad på 20-25 000:-.  Allt mellan 20-40 kvm solfångare är lämpligt och samtidigt som elkostnaden sjunker drastiskt ger de campingen en "grön" image. Hör av er med uppgifter om elkostnaden i dag så räknar vi ut om det lönar sig på 1 år eller om det tom tar 2-3 år att tjäna in anläggningen med dagens elpriser. christer

Luftsolfångare att värma hus?:

Har sett att luftsolfångare kan värma hus, men då får man inget varmvatten vad jag förstår.? Hur många paneler ska man satsa på, väggytan är ju lite begränsande.? eller är det bättre med vattensolfångare? vacumsolfångare är ju effektivare och tar inte så stor plats? Har bara elberedare,elradiatorer o en köksspis.   O.Harald

Hej. De luftsolfångare som du säkert sett kan svårligen"värma" huset utan är mer till för att ventilera oeldade sommarstugor mm, som annars skulle bli mycket fuktiga. En luftsolfångare är enkelt att göra själv. I enklaste fallet placeras en svart korrugerad takplåt bakom en glasruta. Har själv haft en egentillverkad luftsol på verkstaden sedan 1976 och som värmer verkstaden under tiden solen är framme under vintern.  se bild.

Luftsolfångaren 5 kvm gjordes 3-kantig för att få plats ovan porten. En annan luftsolfångare finns på utställningshallen bredvid ca: 100 kvm vilken är oglasad och ger bara effekt då utetemperaturen är högre än 15 grader. En del av solvärmen ackumuleras i ett 120 kbm stort stenmagasin under golvet och kan därför värma lokalen vår o höst  även då solen inte skiner. En luftsolfångare är ett lämpligt komplement till växthus, särskilt om värmen kan ackumuleras i ett stenmagasin under växthuset eller drivbänken. Vattensolfångare är naturligtvis ändå att föredra då du,förutom att även få varmvatten, har lättare att lagra solvärmen. Många tror som du att vacuumsolfångaren tar mindre plats pga att de "på papperet" kan utvinna mer energi under året. Det är först vid solinstrålning under 200 w (mulet väder) som vacuumsolfångaren blir effektivare än den plana och för att det "skall bli nåt" bör nog solfångaren överstiga 10 kvm aperturarea,d.v.s den solbelysta absorbatorytan. (mellanrummet mellan glasrören får inte räknas) vilket gör en byggyta på ca 13-14 kvm.  Det har funnits vacuumsolfångare under många år men det är de sista  åren som import från Kina gjort dem såpass billiga att det i teorin finns lönsamhet i dem. Tyvärr har kvaliten på glasrör och heatpipe varierat och så länge det uttryckligen betonas i bruksanvisningen att:"Det är enkelt att byta glasrör" och att importören "skickar med " några x-tra rör som reserv , borde nog fler tänka över val av solfångartyp. De plana solfångarna , även om de har förbättrats effektivitets-mässigt,har funnits på svenska hus sedan mitten av  70-talet och är väl beprövade.  F.ö är det bara att byta ut elberedaren mot en ack-tank, koppla in solfångarna, kanske fundera över ett annat komplement än el (kökspanna, vattenmantlad kamin el dyl) och kanske åtminstone delkonvertera värmesystemet.  christer

Pellets o solvärme:

Som pelletseldare har man länge funderat på om solvärme kan löna sig.En 16 kg:s säck räcker nästan ett par dagar på sommaren nu när barnen är utflugna.Vad jag förstår så kostar en solfångare 40-50 000 kronor.

Det enda som garanterat lönar sig är just solvärme, åtminstone de typer av solfångare som har en garanterad lång hållbarhet i vårt nordiska klimat. Det kan ta olika lång tid att "tjäna in" anläggningen, om detta nu är en viktig faktor, beroende på vilket värmealternativ den ersätter , men sedan är driften i stort sett helt gratis , i 40 - 50 år framåt. Om solanläggningen klarar varmvattnet från 1 mars till 30 sept skulle det ha sparat ca 100 säckar pellets á 45 kronor ,alltså 4 500 kronor. Solfångaren slutar naturligtvis inte att fungera bara för att det råkar till att bli oktober utan hjälper fortfarande till att förvärma varmvattnet så länge inte snön täcker den. Återbetalningstiden kan alltså bli upp till 10 år, om pelletspriset är det samma då, och samtidigt spar du på brännarens förslitningsdetaljer o slipper pannans försämrade verkningsgrad under sommaren. christer

Renovering av befintlig solfångare:

Vi köpte för många år sedan solfångare av märket UPO-NOR som har gått sönder ett par gånger tidigare.Går det att byta ut de svarta plastelementen mot era plåtelement och vad kostar det.?

Hej.UpoNors solfångare ingick för många år sedan i en "tävling" som gick ut på att kunna leverera en solfångare med tank så billigt som möjligt. UpoNor har tidigare" köpt tillbaka" solfångare av de som reklamerat dem, (värt ett försök..?)  och detta har med råge finansierat riktiga absorbatorer till solfångarna. Ett minus är dock plastglaset som tillhör solfångar-lådan och som inte ger fullgod rättvisa åt absorbatorn. Det är nästan så att du bör överväga att ta bort hela solfångaren och ersätta den med en ny ,riktig. Den nya skall vara maximalt hälften så stor för att göra samma nytta som din gamla.Tänk på att även byta plaströren ner till tanken som annars kommer att smälta då de nya solfångarna kommer i drift.

Luftvärme o solfångare:

Hej. Vårt hus har ett luftvärmesystem med ventiler som blåser in uppe vid taket.Det finns även en conturakamin som vi försöker elda så mycket vi kan i.Den senaste elräkningen fick oss att börja fundera på att ändra energislag.Fläkten går ju på el och det går åt 29000 kilowatt om året enligt elräkningen.Det är ett Boro-hus byggt 1983 på 135 kvm och ett garage. Mathias

Luftvärmen "kom till"  för att göra värmesystemet billigare. Man tänkte att när ändå det fanns ett ventilationssystem med värmeåtervinning och med från o tilluft så skulle det räcka med att höja inblåsnings-temperaturen för att få varmt i ett såpass välisolerat hus. För att bära fram värmen fodrades dock lite mer luft än vad det vanliga ventilationsaggregatet, som brukade sitta bakom kryddhyllan i köket, kunde ge och därför installerades en cirkulationsfläkt som sög in rumsluft genom ett galler placerat nere vid golvet i hallen och som blandades med uteluft från ventilationsaggregatet, värmdes med en elspiral och blåstes in genom de ventiler vid taket som du nämnde. Systemet hade sina brister: Ju varmare inblåsningsluften var ju varmare blev det vid taket och det kändes kyligt i golvnivå. Det var svårt att hålla olika temperaturer i olika rum m.m. I reklamen hävdades dock att systemet t.om skulle vara mer komfortabelt o energisnålt än övriga, vilket vi nu med facit i hand kan se inte vara fallet.  Conturakaminen var på den tiden enbart en mysfaktor och kan inte på långa vägar mäta sig ens med de sämsta av dagens moderna braskaminer.

Enbart genom att byta till en kamin med bra verkningsgrad och värmelagring kommer att påverka värmekostnaden ordentligt.Gärna en rejält tyngre kamin eller ugn. Skulle det bli onödigt varmt i rummet där kaminen står kan ett alternativt, stängbart galler monteras vid taket ovanför det andra i hallen. Då sugs den varmaste luften vid taket in i luftvärmesystemet och sprids snabbt ut till övriga rum i huset. Då kaminen inte används bör gallret stängas och luften återigen tas via gallret vid golvet istället.

En lite mer påkostad lösning är att byta ut elspiralen i cirkulationsfläkten mot ett vattenbatteri som värms via en vattenmantlad kamin eller pelletskamin. På detta sätt får ni även billigare varmvatten.   När sedan värmeåtervinningsaggregatet bakom kryddhyllan fodrar fläktbyte eller annan dyrbar service så byt ut det mot ett "riktigt" aggregat som inte behöver tillsats- eller avfrostningsvärme istället.

Ett tredje alternativ är ju att helt konvertera till vattenburet med radiatorer, koppla om tilluftskanalerna och ta bort cirkulationsaggregatet. Ring mig gärna så skickar jag en skiss på hur det kan göras.  christer

Värmeförflyttare:

Hej. Vi har både en värmeförflyttarfläkt och en "pizzeriafläkt" i taket men ändå får vi inte varmt i vardagsrummet eller i de andra rummen heller för den delen. Inte ens på övervåningen trots att trappan är bara några meter från kaminen i hallen där det är olidligt hett . Kan man flytta pizzeriafläkten till ovanför trappan för att få bättre spridning?

Hej. Ni är inte ensamma om det ni berättar om. En braskamin avger ofta tillräckligt mycket värme för att  värma hela huset bara värmen kunde sprida sig över hela boytan. Om man har tex 12 graders temperaturskillnad mellan det varma rummet (i ert fall hallen) och vill föra över 1 kw (lika mycket som ett el-element ger) till vardagsrummet så behöver "värmeförflyttaren" blåsa 300 kubikmeter luft /tim. En vanlig värmeförflyttare blåser 80-90 kbm/tim, så det innebär att det behövs minst 2 st värmeförflyttare till för att hålla värmen i vardagsrummet och att flytta taksnurran är ingen större vits med.  Man har ju lärt sig att varm luft stiger uppåt men mycket ofta upplevs det som om det låg en osynlig glasskiva i höjd med översta trappsteget i trappan. För att varm luft skall stiga upp till övervåningen krävs att lika mycket (kallare) luft därifrån kan ta sig ner till undervåningen vilket inte sker i ett trapphus utan kräver en öppning till och dessutom en nivåskillnad...?!  Gör gärna ett enkelt experiment:  Ta ett papp eller plåtrör  20 - 40 cm i diameter och   1,5 - 2m långt och håll upp det i jämnhöjd med golvet på övervåningen och nedåt. Om du nu känner under röret så känns det ganska väl hur kall luft från övervåningen strömmar ner genom röret. Motsvarande mängd varm luft från det varma rummet strömmar nu upp i trapphuset .  Höj nu upp röret och håll det med underkanten strax under taket i undervåningen så kommer den varma luften vid taket att strömma upp genom röret och upp till övervåningen och kallare luft från övervåningen kommer att strömma utför trappan. Det är bara att välja och  omsätta experimentet till praktik. Det går ju naturligtvis att använda fläktar för att få samma resultat men varför inte lita till naturlagen. Lycka till .

Spisen ryker in

  I vårt hus finns en öppen spis som inte går att elda i utan att det ryker in. Röken kommer fram under kanten och det blir sotigt på den vita framsidan och det blir såpass rökigt efter en halvtimme att det måste vädras. Är det tillrådligt att sätta en rökfläkt på skorstenen. Sotaren som var här nämnde nåt om detta.

   En skorsten som stått oeldad fram till hösten innehåller avsevärda mängder vatten/fukt som måste avdunsta innan draget i skorstenen blir vad man förväntar sig. Efter att naturligtvis först ha kollat att det inte berott på att någon fläkt i huset har motverkat draget och/eller att huset inte orkat släppa in de ca: 300-500 kubikmeter luft/timme som behövs för att röken skall hinna evakueras fort nog genom skorstenen är här lite tips som fungerat:
: spis ryker in  En öppen spis är en trevlig trivselfaktor och ger, under tiden det brinner, en kännbar strålningsvärme. Samtidigt för den bort såpass mycken uppvärmd rumsluft att om rökspjället står öppet under natten har eldningen resulterat i en negativ värmetillförsel till huset. Spisen har fungerat som en rejäl ventilator men som värmekälla är den bedrövligt ineffektiv. Förr när vedbrasan falnat till glöd, togs glöden bort och lades i de s.k sparspisarna eller om så fanns vedspisen vilket gjorde att spjället genast kunde stängas och den kvarvarande värme som den öppna spisen gett, blev kvar i rummet. Eldar man för värmens skull är det en spiskassett som gäller. 


Köksspis/vedpanna el vad?

Vi ska göra om i köket och vill gära ha en vedspis som vi skall försöka använda så mycket som möjligt även matlagning o bak. För att få ut värme från köket till vardagsrummet behövs en större fläkt än en vanlig paxfläkt vad jag förstår. Ger den mycket ljud ifrån sig? Det finns utrymme på 35 cm över skåpen i köket dör det går att göra hål i väggen.Vi har tänkt köpa nån lite större gjutjärnsspis begagnad och mura runt den på gammeldags vis och då blir det säkert varmt nog för hela huset.

Hej. I ett kök skall det alltid vara undertryck för att hindra matos o fuktvandring ut till övriga huset så att flytta luft från köket till vardagsrummet är säkert inte den bästa lösningen. En variant som du kan undersöka är om det finns möjlighet att tillämpa en liknande variant av värmevägg som du kan se på www.lohberger.se eller www.brunner.de , där röken från spisen passerar ett värmelager i vardagsrummet innan den går ut i genom skorstenen. M.a.o en liknande princip som de gamla rörspisarna hade. köksspis i Gjutjärn De gamla gjutjärnsspisarna är charmiga men är riktiga "vedtjyvar" och mer än några få steg från spisen hinner man inte förrän den har slocknat. De flesta nytillverkade "nostalgispisarna" har en något förbättrad förbränningsteknik  men kan inte jämföras med de moderna köksspisarnas effektivitet. Har du tex vattenburna radiatorer i huset skulle nog en vattenmantlad spis/kökspanna bli bäst. Sedan är det upp till hurpass nostalgisk man vill vara.  christer 

 Nyinfört: Efter 1 juli 2018 kan det vara mycket svårt att få tillåtelse att montera in en äldre typ av denna nostalgispis just p.g.a den undermåliga verkningsgrad de innehar. Det finns dock nytillverkade varianter som klarar de nya EU-kraven.

Vridbar solfångare:

Hej. Jag ämnar sätta upp solfångare för att slippa elda på sommaren. Tänkte sätta dem på en ställning gjord av delar av en gammal lastbil så att det går att följa solen och kunna utnyttja den hela dagen.Detta gör väl att jag kan ha en mindre solfångare, kanske hälften så stor som annars? G.Melin

Hej. Det ligger en del i det du skriver. Om du kan fånga solen när hon går upp vid 3-tiden en vacker sommardag och låter solfångaren följa solen tills den går ner vid 22-tiden så får du betydligt fler soltimmar som solfångaren kan nyttja och den kan göras mindre om du bara vill ha solvärmen under sommaren. Den rörliga konstruktionen dock gör att du troligtvis använder någon form av slangar vilket inte kan anses särskilt hållbart i längden då det ibland kan bli 200 grader i en riktig solfångare. Om du däremot vill ta del av solvärmen under vinterhalvåret dåvridbar solfångare solen går upp kl 11 och försvinner igen vid 2-tiden så behöver inte solfångaren följa solen men för att "det ska bli nåt" behöver solfångaren istället vara ganska stor. Sommartid får man i stort sett mer solvärme än vad man behöver oavsett hur stor eller i vilket väderstreck den sitter och då behöver den inte följa solen . Hör gärna av dig under projektet, gärna med foto.  C


                                bilden t.h visar solföljande solfångare byggda på en lastbilsfälg

Solfångare o värmepump:

Vi har sedan tidigare värmepump men skulle vilja ha även solfångare som kan kopplas till borrhålet. Värmepumpen är av märket Diplomat.

Jag vet att detta är en vanligt förekommande fundering men vill gärna ifrågasätta nyttan av detta förfarande. Risken med att ladda ditt borrhål med solvärme är att den troligen följer med grundvattnet och hamnar i grannkommunen  eller någon annan stans där du inte får någon nytta av den. Om du använder solfångaren till att  göra värme och varmvatten  på  vanligt vis  hinner  borrhålet ändå "återhämta sig självt" under den tid då värmepumpen slipper vara i drift vilket kan öka v-pumpens verkningsgrad när den senare behöver starta.  Däremot kan med fördel solladdning mot brineledning förlagd såsom ytjordvärme i lerjord rekommenderas för att slippa "berg o dalbane- gräsmattor" och för att få bättre verkningsgrad på vpn.

Solvärme till hyreshus

3 vånings hyresfastighet byggd -51 med 28 lägenheter tvättstuga i källarplan, självdragsventilation,takyta mot SSV, 2 st oljepannor. Hur fungerar detta ihop med
solvärme. Läste på er hemsida att solbidraget endast ges om den insparade energin kom
hyresgästerna tillgodo, vad innebär detta ekonomiskt? Taket är idag i behov av renovering och
därför har tanken om solvärme dykt upp.

Utan att ha sett huset så kan jag nog säga att även om inget bidrag alls skulle utges så kommer solvärmen även på relativt kort sikt att bli en lysande affär. I såpass stora fastigheter kan man nästan förutsätta att någon använder varmvatten i stort sett varje timme på dygnet och därför är det enklaste att bara inrikta solvärmen just på varmvattenproduktion. En rejäl lagringsvolym krävs (60-100 liter/kvm solfångare) helst uppdelad i minst 2 st seriekopplade tankar för att effektivt kunna utnyttja låggradig energi från solfångaren. Laddas den första tanken med högtempererad solvärme när så är möjligt och tank 2 under den tid då solen ger sämre utbyte, och med en tappvarmvattenvärmeväxlare som sedan "tillverkar" varmvattnet utnyttjas effektivt den insamlade solenergin.   I en rätt konstruerad anläggning är i stort sett alla temperaturer över kallvattenstemperaturen som solfångaren producerar ,en vinst som kommer att minska värmekostnaderna rejält.

Vattenmantlad kamin

Vi har planer på ett nybygge på 135 kvm i ett plan och har läst om olika sorters vattenkaminer.Är detta ett möjligt alternativ som värmekälla istället för husfabrikantens förslag på en Nibe frånluftsvärmepump?

En frånluftsvärmepump av vilket märke det vara månde är en liten värmepump som i första hand gör varmvatten utav den värme som finns i ventilationsluften som sugs ut ur huset. Är det så att varmvatten förbrukas vid flera tidpunkter under dagen så har värmepumpen fullt upp med att göra nytt varmvatten och något överskott till att värma huset blir det inte. Därför är värmepumpen dockad ihop med en elpanna som ger värmen i huset vilket många inte verkar vara medvetna om. Dessutom räcker  numera inte denna lösning för att klara de krav som skall redovisas i energideklarationen innan du får bygglov.Ett gränsfall skulle tex kunna vara Comfortzone och NIBE 750 som är  kraftigare frånluftsvärmepumpar som  kan fås med mindre elvärmare. En nybyggd villa idag är välisolerad och de förluster som kräver mest energi härrör ventilation och varmvatten. Utan dessa förluster skulle huset kunna värmas med några stearinljus och att du rostar ett par brödskivor x-tra på morgonen. Ett värmeåtervinningssystem för ventilationen är alltså ett krav och kommer att minska ventilationsförlusterna med 60-70% och sker återvinningen med ett s.k FTX-agregat kan även att den installerade toppeffekten  minskas. En vattenmantlad kamin med ackumulatortank skulle sedan kunna utgöra den enda värmekällan, för att klara husets värme och varmvatten ,för de som vill underordna sig vedeldningens konster. En elpatron i tanken klarar värmen de dagar på sportlovet då huset är tomt och en mindre solfångare ansluten klarar varmvattnet från april till september samt ger tillskott till värmen under ett par månader till. Ser man sedan till att det finns ett par lediga uttag på tanken där man ev. senare kan ansluta kompletterande värmekälla som tex värmepump el.likn så är man garderad den dag man tappat lusten för för vedeldningen. Vissa kaminer kan dessutom ställas om till pelletseldning.

Värme i garage

Tanken är att vi vill inreda garaget till bostad för vår tonåring och vi har idag endast ett elelement där. Garaget står 1½ meter från huset där det finns vattenelement som drivs av en elpanna.Går det att dra golvvärme genom en kulvert från elementledningen eller ska man sätta in en luftvärmepump?

Hej. Ett garage är byggt med tanke på en lägre innetemperatur än vad det nu kommer att få så en bra början är tilläggsisolering upp till minst den standard som huset har. Ventilationen måste även tas hänsyn till. Golvvärme är i detta fall olämpligt då förlusterna nedåt skulle bli mycket stora. Att koppla in dig mot husets elpanna är inte nån vits med då vattenburen el eller direktel har ungefär samma driftskostnad. En annan femma vore om du redan nu tog steget till en annan värmekälla i huset, en åtgärd du förmodligen av ekonomiska själ blir tvingad till inom några år, och drar  en kulvert till ett par radiatorer i garaget. Den kan antingen grävas ner eller isoleras väl och dras som luftledning mellan husen. Blandas systemet med lite propylenglykol är frysrisken minimal även vid längre strömavbrott. De 20 - 30 000 kronor som skulle lagts som tillfällig lösning i en luft/luftvärmepump är en bra grundplåt i en "riktig" värmepump eller pelletsanläggning.


  Pelletskamin KMP K6 som krånglar.

  Vår pelletskamin har under många år stoppat flera gånger varje dag utan anledning. Efter någon timme börjar termostaten blinka rött och kaminen stannar. Sista veckan startar den bara ibland och man får starta om den direkt.
 Har haft reparatör här som inte hittat nåt fel men ändå krånglar den ju.

 För att kaminen skall starta behöver det komma ner tillräckligt med pellets i den s.k startdosen så att det ligger lite pellets strax över varmluftständningshålet (eller om du har gamla glödstiftständningen,över stiftet). Kommer det inte tillräckligt kan kondensatorn till matarmotorn blivit kass. Ta bort plåten på högersidan kaminen och starta .Motorn som driver kuggdrevet skall nu röra sig nedåt och pellets ramla ner i koppen. När kaminen startat kommer kuggdrevet att röra sig i intervaller. Är kondensatorn trasig kan då motorn då och då gå åt fel håll och på så sätt kommer det för lite pellets för att flamvakten skall se tillräckligt med ljus och detta tolkar datorn det som att kaminen inte brinner alls och stänger av. Att ljuset kan bli för svagt för flamvakten kan även bero på att en del av lufthålen i brännkoppen satts igen eller ännu vanligare att du fått en sämre kvalitet på pellets som sedan brinner sämre och ger för lite  ljus då kaminen går ner på lågfart. Detta åtgärdas genom att höja matningen med den lilla ratten på baksidan kaminen eller att, om du har en såpass ny kamin, ta bort bygeln på kretskortet som tillåter kaminen att gå ner på lågfart. Om du anlitar en serviceman så är det ändå bra om du själv gör dig bekant med kaminen. Manualen är en bra kvällslektyr och var uppmärksam hur elden uppför sig efter varje ny påfyllning av pellets. Det kan t.o.m skilja avsevärt mellan varje säck.

Solfångare är fula

  Vi har länge velat ha solfångare men det har alltid slutat med att vi inte vill förfula huset med dessa glasrutor på taket. Nu finns det ju dessa glasrörssolfångare som är lättare att integrera i taket och som inte syns så väl och de behöver heller inte vara så stora som en vanlig solfångare. Hur stor behöver den vara då vårt hus är 145 kvm? Vi har oljeeldning som snart skall göras om till pelletsbrännare.     " estet -64"

  Oavsett vilken solfångare som ni tänker använda så blir de aldrig osynliga. Det man enkelt kan göra är att placera dem där det stör estetiken minst. Ibland kan en viss placering av solfångaren ge intryck av att huset "haltar" men kan ge ett helt annat uttryck då man flyttar den en halvmeter in från vindskivan eller delar upp solfångaren i två sektioner och placerar sektionerna symmetriskt på taket. Rita in dem i skala på husritningen så får ni ett hum om hur det kommer att se ut.  Och varför stirra sig blind på att solfångare måste sitta på taket?  Att sedan vacumsolfångare skulle vara  mindre iögonfallande eller  behöva vara mindre formatmässigt på taket är tyvärr en missuppfattning eller snarare en myt.

Jämför gärna bilden, t.v med glasrörssolfångare, med bilder från sidan "bilder solvärme"
  Pelletseldning o solvärme är en utmärkt kombination och säkerställer att värmen i huset kan hållas på samma nivå som då ni eldade med olja. Dimensionering av solfångaren beror på placeringens förutsättningar,( t.ex väderstreck, taklutning, skuggning samt behovet av i första hand varmvatten och vid vilken tidpunkt på hösten ni kan vilja starta pelletspannan.  D.v.s  Ju brantare taklutning (helst uppåt 60 grader) mot söder, desto större solfångare är fördelaktigt att installera. Detta beror på att solfångaren vår och höst, då solen står lågt, får en gynnsammare solinstrålning och kan då lättare klara värmebehovet i huset.

 Verkningsgrad Solfångare?

  Vi har tänkt oss en solfångare till vårt nyförvärvade  70-talshus och ev bygga solfångaren själva. Vi förstår att Lesol 5AR idag är den effektivaste plana solfångaren men om man bygger den själv, hur effektiv blir den då?

 Hej. Den solfångare som mest brukar byggas heter Lesol 3:6 AR och skulle ,med råge, kunna matcha Lesol 5 då den bygger på samma material och har dessutom 1 cm tjockare isolering. Dessutom byggs lådan ofta såpass stor att det får plats flera moduler i samma, vilket minskar kantförlusterna. Teoretiskt skulle den alltså kunna vara aningen bättre än Lesol 5  men om solfångaren teoretiskt ger 500 kwh eller 550 kwh/kvm och år kan detta raskt förändras om resten av systemet inte konstrueras på ett optimalt sätt. Man måste se till att solfångaren får förutsättning och möjlighet att arbeta på bästa sätt. Det är m.a.o möjligt att få lönsamt värmetillskott från solfångaren så fort den kan producera en högre temperatur än vad kallvattnet in i huset håller vilket förbises i de flesta installationer . Tyvärr är det sålunda alltför många befintliga solanläggningar som kunde ha fördubblat sin solvärmekvot om systemet vore inkopplat optimalt. Ett väl genomtänkt inkoppling av värme o varmvattensystem är viktigare än val av solfångare.

  Ventilation, självdragsproblem:

  Hej. Vi har väldigt mycket kondens på främst våra sovrumsfönster. Vi satte in en paxfläkt i badrummet på övervåningen men det blev inte bättre. Försäljaren sade den skulle klara ventilationen. Det finns heller inga luftintag på övervåningen vilket vi tänkte ordna till sommaren. Behövs en större fläkt?

  Hej. Det är snarare regel än undantag att självdrag i 1½-plans hus inte fungerar som tänkt. Frånluftskanalerna är oftast gjorda av plåt vars egenskaper inte har den möjlighet att hålla en såpass stabil värme, att den bildar det termiska drag som behövs för att suga ut luft, som tex en tyngre murad skorsten  Ett ex på hur ventilationen inte fungerar ser ni på skissen nedan.  Utsuget på övervåningen är oftast det enda utsuget som fungerar i huset även om ni inte hade haft paxfläkten. Problemet ligger mest i att husbyggaren sett svårigheten att få upp alla utsugningskanaler i en takhuv uppe vid nocken och därför satt en huv längre ner på taket, som betjänar tvätt/wc och kök, och en mindre huv uppe vid nocken för bad på övervåningen. Det undertryck som bildas pga utsuget på övervåningen den termiska stigkraften i trappan gör att det vill suga in luft på tvätt/wc istället för tvärtom. Detta beror alltså att den ena huven sitter högre upp än den andra. Den inkommande luften i wc  gör "bara" att den ev tar med sig lite odörer ut i huset men det som är värre är att luften som kommer in i tvättstugan även tar med sig fukt från tvätttorkningen.  Luften kommer att följa den stigande värmen uppför trappan och leta efter nånstans att ta sig ut. Då all denna luft inte kan ta sig ut genom badrumsfläkten kommer den till slut att kondensera på kalla ytor d.v.s era sovrumsfönster. Att montera friskluftsventiler i sovrummen kommer  inte att lösa problemen om inte en gemensam fläkt för wc/tvätt installeras i eller på den nedre huven. För att ytterligare förbättra möjligheten att luftintagen skall fungera som intag bör de inte sitta ovan fönster, som är vanligt, utan under fönstren. 

        självdragsproblem    självdragsproblem


 Förbättring av kökspanna

Vi har en kökspanna LO7  från Hergom som vi haft i 10 år men vi undrar vad som kan vara  fel då en släkting har köpt en likadan, fast utan bakugn, hos er  som verkar fungera dubbelt så bra som hos oss. Vi lånade ved av honom för att se om detta kunde skilja nåt men icke. Inget fel på draget säger sotaren och..................    a.p

Hej.  Den panna din släkting köpte är en classic  LO5 och är en riktig kökspanna som ger 18-20 kw. Er LO7 är egentligen i första hand en köksspis men med en vattenmantling som ger mindre än 10 kw vid nominell eldning. Naturligtvis kan handhavandet och rörinkoppling mm ha stor betydelse , men den halvering av effekten  som skiljer panntyperna är nog största orsaken. Eftersom jag själv har en LO7 kan jag försöka förklara hur jag gjorde för att förbättra effekten på spisen,  som har ett "gammaldags"  förbränningssystem med manuellt öppningsbara spjällöppningar för primär o sekundärluft. Sekundärluften, som tillsätts i den övre luckan, är som vanligt det viktigaste för att kunna slutförbränna rökgaserna och med spisens konstruktion kommer denna luft enbart åt de rökgaser som passerar närmast luckan. En enkel styrplåt enl skiss ger omedelbar effekt. För att underlätta för syret att nå rökgaserna längst in i pannan lade jag en sten som tvingade röken en bit framåt i pannan. Dessutom sänktes rostret ca 8 cm och en rad med keramiska plattor monterades runt eldstaden . Som vid all vedeldning mot vattensystem o tankar bör dessutom en laddventil som möjliggör en bra förbränningstemperatur finnas. Åtgärderna har hos mig gett ca 15-20 % mer effekt till vattnet vilket man med dessa enkla medel får vara nöjd med.

             förbättring av förbränning i LO7 klicka för förstoring

Bygga bastu

Hej. Vi håller på att bygga en fristående bastu och vill ha en bastukamin och en mindre kamin för att värma omklädning o angränsande duschutrymme. Vi tänkte ha ett litet elelement som grundvärme när vi inte använder bastun. Bastun är 3 x 2½ m  och omkl/dusch ca 4 x 4½ m  Kan man ha båda kaminerna på samma skorsten?
  Kent o ulrika

 Har ni byggt bastun med" betongplatta på mark" så se lite på denna lösning: 
 Även om ni byggt med plint el krypgrund kan principen användas om inte "kakelugnsmodulen" byggs alltför tung. Vi har tidigare byggt några liknande system som utfallit tillfredsställande.    Här lite bilder hos en kund:
    
  Och här en recension:  Hei,

vil bare fortelle at jeg er veldig fornøyd med både bastuugn og idéen med å lage en røkvarmer for relaxrommet.
Begge deler fungerer kjempebra!
I mellomdagene, det var pluss 2 grader ute, holdt relaxrommet 26 grader neste morgen etter å ha fyrt opp bastuovnen til 82 grader.
Vedlagt tre bilder av røkvarmeren i utvikling.
Marmorplaten på toppen ble så varm at vi limte på et lag med gulvfliser med et luftsjikt mellom flis og marmor. 
Satte også en tegelpotte oppå så ingen skal sette ølen på platen, så ølen ikke skal bli varm!
Vennlig hilsen